Så stöttar ledningsgruppen varandra i Skellefteå

Jenny Eriksson är rektor för Norrhammars rektorsområde och Skellefteås första resursskola på Norrhammarskolan. Hon sitter också i Sveriges Skolledares lokalföreningsstyrelse i Skellefteå.

– När jag klev på rektorsjobbet 2013 var det i en utanförskapsskola. Då såg systemet ut så att jag var helt ensam om allt. Jag hade ingen att bolla med. Möjligen någon från elevhälsan, men vi har ju olika sekretessnivåer och sådant, säger hon. 

I dag ser det annorlunda ut. I Skellefteå kommun har skolor organiserats i rektorsområden och varje område har en rektor och biträdande rektorer. Det uttalade syftet är att främja samarbete och en mer likvärdig skola för alla elever. Norrhammars rektorsområde har 660 elever.

Kollegorna finns alltid nära

Jenny Eriksson och hennes tre biträdande rektorer ser positivt på den ordning som nu finns.

– Det finns ju frågetecken kring det här med biträdande rektorer, men för oss har det fungerat. De utvärderingar vi gjort bekräftar det.

Om någon har problem med elever eller arga föräldrar så finns kollegorna alltid nära.

– Vi sitter i samma korridor och det underlättar förstås. Vi träffas hela tiden och kan stötta varandra på många sätt. Vi kan delta flera när vi träffar vårdnadshavare i samband med en konflikt exempelvis. Men även i vardagliga saker, som medarbetarsamtal, har vi hjälp och stöd av varandra. I och med det så får de biträdande rektorerna mer tid över till det pedagogiska ledarskapet som är vårt huvuduppdrag, säger hon.

Utvecklingspotential i systemet

Stöd hos varandra har man också när incidenter av olika slag drabbar skolledarna själva.

– Vi har inte haft så mycket rena våldsamheter eller hot hos oss. Det handlar mer om elev­konflikter, hotfulla mejl eller vårdnadshavare som kan vara aggressiva och skrika i något sammanhang, säger hon.

Men hon tycker att det finns utvecklings­potential när det gäller att rapportera incidenter till huvudmän. Skellefteå använder Stella som är ett digitalt systemstöd som hanterar anmälningar och rapportering av tillbud, arbets­skador, incidenter och kränkande behandling.

– Jag är rädd att det ingår i vår skolledarkultur att möta missnöje och ilska med viss förståelse för att det kan vara så och bara jobba vidare. Men här kan vi nog utveckla oss. Det är ju självklart att rapportera eller anmäla om det är våld eller rena hot, men det är klart att det är viktigt att rapportera annat också, säger hon.

”Ett polisanmält ärende”

Den 1 juli 2025 infördes ändringar i skollagen som innebär att misstänkta brott som begås av en elev i samband med skolans verksamhet har en skarp huvudregel om att de ska polisanmälas. Det har ökat anmälningar i hela landet, även i Skellefteå, tror Jenny Eriksson.

– Hos oss har vi bara haft ett ärende som vi polisanmält och det ärendet hade jag nog inte heller polisanmält tidigare. Jag tror inte att den generella ökningen av polisanmälningar ska tolkas som att det blivit mer våld och hot i skolan, utan att det har blivit lättare att anmäla. Men här har vi själva ett utvecklingsområde som sagt, säger Jenny Eriksson.