Så får du rätt återhämtning

80 procent av skolledarna arbetar övertid, runt 30 procent mer än tio timmar i veckan. Runt hälften anser att den egna semestern påverkas, enligt Sveriges Skolledares siffror.

Tobias Richard är doktorand vid sociologiska institutionen på Umeå universitet, med en bakgrund som skolledare. I en forskningsstudie har han intervjuat 2  000 skolledare där frågorna handlat om bland annat hur rektorerna trivs på sin arbetsplats, hur mycket och vilka krav de upplever i yrket, hur ofta de tänker på att byta jobb eller hur ofta de letar efter nya arbeten i jobbannonser.

– Oavsett socioekonomiskt område, oavsett arbetsmiljö, ålder eller kön så är möjligheterna till återhämtning avgörande för viljan att jobba kvar. Våra undersökningar visar att den som kommer tillbaka utvilad från semestern, eller efter helgen och andra kortare ledigheter, är också de som oftare stannar i yrke, säger han.

En del av skolledarens situation att ta i beaktning är risken att etisk stress påverkar på fritiden och ledigheten.

– För skolledare är det extra centralt med återhämtning. Vi följer eleverna hela tiden, året runt. Jobbar du i sjukvården kan du ge penicillin eller utföra en operation och sedan gå vidare. Vår process pågår hela tiden och det kan lätt ge etisk stress, säger Tobias Richard.

Skapa en pauskultur

Vad kan man då göra? Lina Ejlertsson är doktor i folkhälsovetenskap och har forskat på återhämtning i 15 år. På senare år har Lina Ejlertsson tittat mycket på det hon kallar ”Återhämtningsstöttande ledarskap”.

– Ledarskapet är mycket viktigt. Ansvaret för den egna återhämtningen bör kombineras med ett ledarskap som långsiktigt för upp återhämtning på agendan. Men det är som med barnen på flyget. Som skolledare ska man ta på sig syrgasmasken själv innan man hjälper andra, säger hon.

Det handlar om att skapa en pauskultur. Att ha lite luft i schemat, ge möjlighet till mikropauser. Det är viktigt att man också tar pauser och visar det för medarbetarna. En tillåtande kultur ökar chanserna till en bra arbetsmiljö, menar Lina Ejlertsson.

Hon anser samtidigt att det inte finns någon universallösning,

– Det handlar alltid om individuella behov och vilka batterier som behöver laddas. Det sociala, det mentala, det fysiska, det emotionella eller det sensoriska.

Lina Ejlertsson har nyligen gett ut boken ”Energireceptet” där hon försöker samla råd och tips kring återhämtning (LÄNK).

”Viktigt för att förebygga ohälsa”

Det närmaste året väntar som sagt en reformstorm över den svenska skolan. Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande för Sveriges Skolledare, pekar på hur viktigt det är att värna skolledarnas arbetsmiljö, inte minst när det gäller återhämtning.

– Återhämtning är viktigt för att förebygga ohälsa. Vi vet att många psykosociala problem hos skolledare uppstår på grund av stress och ett begränsat handlingsutrymme och leder till sjukskrivningar redan i dag, säger hon.

Därför måste man vara noga med implementeringen av alla nya reformer, menar hon.

– Det känns svårt. Syftet för flera av reformerna är att förbättra undervisningen, öka likvärdigheten, ge trygghet och studiero och det är goda intentioner. Men mycket hamnar i knäet på skolledarna och då måste viktiga frågor ställas. Vem ska ta ansvaret? När ska saker och ting implementeras? Att göra en processkarta tillsammans med arbetsgivarna skulle kunna ge tydlighet och ta ner en del av stressen. Om inte implementeringen fungerar kommer inte heller någon av de planerade reformerna att fungera. Det vinner ingen på, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.

”Alltid svårast för nya rektorer”

Men det är också viktigt för individen att försöka ta kommandot över sin egen situation.

– Det kan vara enklare saker som att se till att ha ställtid mellan möten och värna om korta raster. En sak som jag tror är viktig är att prata med kollegor om hur det är. Våga berätta att man kanske sover dåligt, eller om det är någon jobbig situation med vårdnadshavare, elever eller arbetsgivare. Ingen är Superman. Det är bättre att lyfta frågorna. Att hitta strategier för att ha en fritid där man släpper tanken på jobbet tror jag också är bra. Som att gå med i en bokcirkel eller gå ut och jogga.

En annan fråga som hon lyfter är möjligheten att ha mentorer.

– Det är alltid svårast för nya rektorer. Om man varit lärare så kommer det in så många nya arbetsuppgifter att hantera. Det är lätt att känna sig dålig och otillräcklig. Då kan det vara värdefullt att ha en mentor som har erfarenhet av de olika situationerna och kan ge tips och råd, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman.