Tid för återhämtning prioriteras i Borås förskolor
Ina Furtenbach är förvaltningschef på förskoleförvaltningen i Borås stad. Fredric Gieth är rektor på förskolan Milstensgården. Foto: Mathias Bergeld
Teman
Dialog. Det är nyckelordet när frågan om återhämtning hanteras i Borås förskoleförvaltning.
– Varje förskola måste ha en dialog om hur behoven ser ut just på den enheten, säger Ina Furtenbach, förvaltningschef.
Håkan Söderberg
hakan.soderberg@skolledaren.se
Publicerad: 2026-05-27 12:04
Läs alla delar i Tema Återhämtning
Det är kanske viktigare än någonsin att rektorer mår bra och orkar med när stora reformer väntar. Läs alla delar i vårt Tema Återhämtning, som publicerades i Skolledaren nr 4 2026.
Så får du rätt återhämtning
Guide: Fem områden som kan ge återhämtning
Skolchefens lösning: Så ska rektorerna få vila
Fyra rektorer: Här är våra metoder för vila och återhämtning
Tid för återhämtning prioriteras i Borås förskolor
I Borås arbetar 53 rektorer och det finns 71 förskolor. Sedan 2020 har man satsat på ett nära ledarskap. Man gick från ett system med storrektorer med flera enheter och biträdande rektorer till ett system med en rektor per förskola, i några fall fick rektorerna ett par mindre skolor.
– Förskolor behöver ha en rektor som har mandat att fatta beslut. Att ha för många medarbetare under sig som rektor gör det också svårt att skapa en god arbetsmiljö, säger Ina Furtenbach.
HR-avdelningen håller i samarbete med lokalföreningen för Sveriges Skolledare på att arbeta fram en rutin om rektors arbetsmiljö. Där ska bland annat finnas råd om återhämtning med ett antal förslag på åtgärder utifrån de situationer där rektorerna kan uppleva stress.
– Vi är redan snabba på att reagera om någon behöver hjälp. Om det behövs åtgärder ska den enskilda förskolan inte behöva tänka på sin egen budget, det är förvaltningens ansvar, säger Ina Furtenbach.
”Begränsat antal underställda”
I Borås finns sedan tidigare en rutin för rast och paus som HR, rektorer och fackliga representanter tagit fram.
– Den utgår från arbetstidslagen men den säger inget om hur långa pauser som krävs eller hur mycket som behövs. Det måste anpassas lokalt. Därför måste vi ha en dialog om behoven utifrån den enskilda förskolans förutsättningar. Det är viktigt att rektor lyfter frågan men alla ska kunna delta.
När det gäller rektorernas egen återhämtning pekar Ina Furtenbach på dialogen med förvaltningen.
– Vi har satsat på att rektorerna ska ha ett begränsat antal underställda och stor frihet i sin inre organisation. Vi ser också till att de har möten med verksamhetscheferna, ofta på plats på förskolan eller via Teams. Rektorer ska ägna sin tid åt verksamheten så vi ska inte ropa på dem i onödan.
Rektorn: Påminnelse om att skilja jobb och fritid
Rektorerna på förskolorna får också stöd med kvalitetsarbete, utveckling och hjälp med de utbildningar man vill ha på just sin förskola. HR hjälper till när det gäller studenter och VFU och i frågor kring LAS och det systematiska arbetsmiljöarbetet. När det gäller barnhälsan får man stöd av specialpedagog och logoped från förskoleförvaltningen.
– Vi har haft flera medarbetarundersökningar som visar hög nöjdhet. Självklart finns det saker som hur stora barngrupperna är och annat som det går att jobba med men i det stora hela är nöjdheten hög och det är vi stolta över, säger Ina Furtenbach.
Fredric Gieth, rektor på förskolan Milstensgården i Borås, är en person som alltid jobbat mycket. Han har ofta tänkt att han borde jobba mindre men att det varit svårt för att han har älskat sitt jobb. Han har också mer intresserat sig för sina medarbetares välmående än sitt eget. Men de senaste åren har han upplevt ett par privata livskriser och nu har han skaffat sig strategier för återhämtning.
– Jag var i en annan organisation vid en högskola tidigare. Där hörde man hela tiden glada tillrop som ”Här lyser flitens lampa” om man jobbade på övertid eller på helgerna. Mejl och sms skickades dygnet runt. När jag började i Borås stad hade man digitala stämpelklockor. Jag undrade om de inte litade på sina medarbetare, men det här var en påminnelse om att skilja mellan jobb och fritid. Jag tycker att relationen till förvaltningen fungerar bra. Bland annat träffar jag min verksamhetschef och pratar om mående och arbetsbelastning. Ännu oftare träffar jag rektorskollegor, säger han.
”Walk and talk med medarbetare”
Nu har han också hittat olika sätt för att hantera sin egen återhämtning. En del handlar om att kombinera jobb och återhämtning
– Jag brukar ha ”walk and talk” med medarbetare och även om det i viss mån är jobb så är det återhämtning för mig. Och så får man ju rörelse på köpet.
Ytterligare en kombination av jobb och återhämtning som ger mikropauser är möten med barnen.
– Jag vågar nog påstå att jag går en rond på gården varje dag. Jag stannar till och kanske sätter mig på huk och pratat med något barn. Det ger mig en paus från skrivbordet och mig själv.
På senare tid har han också bestämt sig för att gå hem på fredagar efter lunch.
– Det går inte alltid men jag tror det är bra att ha en bestämd rytm i planeringen. Att jag jobbar lite mer övriga dagar men i stället går hem på fredagar. Det som blir tydligt när man jobbar med sin egen återhämtning är att man blir mer klarsynt, sänker stressnivån och blir mer fokuserad, säger Fredric Gieth.