Så tycker remissinstanserna om rektorsutredningen

LÄS ÄVEN: Sveriges Skolledares synpunkter efter rektorsutredningen

LÄS ÄVEN: Här slutar mer än en skolledare i veckan: ”Förtvivlade”

LÄS ÄVEN: Rektorsutredningen klar: Så ser förslagen ut

I januari presenterade Marie-Hélène Ahnborg sin utredning ”Rektor i fokus – förutsättningar för ett pedagogiskt ledarskap”. Nu har remissinstanserna lämnat in sina yttranden. Det är övervägande positiva reaktioner. Men det finns också invändningar och funderingar i olika frågor. Det handlar om finansiering, tidsperspektiv för genomförandet och hur rektorsutbildningarna ska organiseras och vilket ansvar och mandat en rektor ska ha.

Göteborg kan behöva omorganisera

I Göteborg kan förslagen innebära mer än så. Här jobbar man nu med att införa storrektorsområden, en utveckling som utredaren bestämt hävdar bör stoppas. Som Skolledaren tidigare berättat har organisationen i Göteborg bland annat lett till massavhopp av rektorer. Inkluderat rektorer som byter till en annan skola innebär det att det är en rektor i veckan som säger upp sitt jobb.

– Vi har trott på vår modell, att den skulle skapa stabilitet. Det är en stor fråga som vi försökt angripa på olika sätt. Vi får fortsätta att jobba med det relationella, att skolledare känner att de är involverade i det gemensamma utvecklingsarbetet. Om vi kan hitta den optimala organisationen skulle det säkert hjälpa, men hur ser den ut? Jag har inget bra svar, sa Stefan Gustafsson utbildningschef i grundskoleförvaltningen i Göteborgs stad i en tidigare intervju med Skolledaren.

Samtidigt är man i grunden positiv till utredningens förslag och säger sig dela den bakomliggande intentionen som innebär att huvudmannen behöver ta ställning till rektors förutsättningar att leda verksamheten och utöva ett pedagogiskt ledarskap.

– Om det blir nya bestämmelser så behöver vi så klart skruva om. Vi på grundskoleförvaltningen vill inget annat än att ha en effektiv organisation. Just nu har vi den organisationen vi beslutat om, men jag ser ingen prestige i att hålla kvar vid något och det är heller inget som hindrar att vi börjar göra förändringar innan en ny lag träder i kraft, sa Stefan Gustafsson.

Tvekar till rektors mandat att besluta om ledningsstöd

Stockholms stad konstaterar att storrektorsområden inte är förenligt med utredningens förslag till definition av pedagogiskt ledarskap. Men man påpekar samtidigt att det inte ska tolkas som att en rektor inte kan ansvara för mer än en skolenhet. Det viktiga är att huvudmannen säkerställer att ansvarsområdet blir rimligt i relation till rektors möjligheter att utöva det pedagogiska ledarskapet. Man tillstyrker också att rektorns pedagogiska ledarskap inte ska vara möjligt att delegera i sin helhet. Några punkter är Stockholms stad mer tveksamt till, bland andra förslaget att rektorn ska ha mandat att besluta om ledningsstöd i den inre organisationen. Här menar man att förslaget är otydligt och skulle kunna få stora konsekvenser för det kommunala självstyret.

Skolinspektionen instämmer med Stockholm

Skolinspektionen är också de tveksamma till att rektorerna ska ha mandat att besluta om ledningsstöd. Det är okej att man kan besluta om biträdande rektorer men Skolinspektionen avstyrker annat ledningsstöd eftersom det inte är definierat vad som avses med detta. Man påpekar också att flera av förslagen innebär författningsförändringar som har betydelse för Skolinspektionens möjligheter för tillsyn. Förslagen är för allmänt hållna och inte tydliga nog för att ligga till grund för Skolinspektionens tillsyn. Det gäller exempelvis definitionen av det pedagogiska ledarskapet.

”Lärare riskerar utsättas för pedagogiska trender”

Sveriges Lärare ser positivt på den övergripande inriktning som förslagen och bedömningarna i utredningen pekar ut. Däremot avstyrker man förslaget till definitionen av rektors pedagogiska ledarskap. Här anser man i sitt yttrande att formuleringar som ”ledarskap som rektorn utövar i nära och direkt relation till undervisningen” väcker farhågor om att lärares autonomi och ansvar för undervisningen kan komma att inskränkas och utsättas för otillbörlig kontroll. Det kan öka risken för att ”lärare utsätts för olika pedagogiska trender som mer eller mindre godtyckligt implementeras av huvudmannen och/eller rektorn, utan att hänsyn tas till lärares utbildning, beprövade erfarenhet eller egenidentifierade behov av utveckling”, menar Sveriges Lärare.

Skolverket ser risker för huvudmännen

Skolverket ställer sig också i huvudsak bakom utredningens förslag och bedömningar. De delar utredarens bedömning att rektors kärnuppdrag behöver göras tydligare och att det pedagogiska ledarskapet bör stärkas genom bättre organisatoriska och strukturella förutsättningar. Men vissa av förslagen kan få negativa konsekvenser för huvudmännens möjligheter att organisera sin verksamhet menar man. Skillnader i storlek, resurser och organisatorisk kapacitet innebär att en och samma reglering kan få olika effekter i olika delar av skolväsendet. En alltför detaljerad reglering kan leda till minskat handlingsutrymme för huvudmännen.

Yttrandena från samtliga remissinstanser hittar du här.