Statsvetaren: ”Som skolledare är det bra att ha is i magen”
Maria Jarl, docent i statsvetenskap vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik på Göteborgs universitet. Illustration/Foto: Björn Öberg/Pressbild
Teman
Det bara några veckor kvar till valet den 13 september.
– För skolledare är det nog ett bra råd att ha lite is i magen, säger Maria Jarl, docent i statsvetenskap vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik på Göteborgs universitet.
Håkan Söderberg
hakan.soderberg@skolledaren.se
Publicerad: 2026-08-18 07:00
Valet 2026: Vilken skola ska vi få?
Om bara några veckor stundar riksdagsvalet. Skolan är en av de hetaste frågorna i debatten – men hur skiljer sig egentligen de
politiska partierna åt?
Läs alla delar i Skolledarens valspecial, ur nr 6 2026:
Valspecial: ”Skolan får inte bli ett slagträ i debatten”
Statsvetaren: ”Som skolledare är det bra att ha is i magen”
Det vill riksdagspartierna för skolan:
S: ”Stoppa överkompensationen till friskolor”
SD: ”Skolverket fungerar inte”
M: ”Ta bort onödig administration från rektorer”
V: ”Elevinflytande ger en bättre skola”
C: ”Pausa reformen om reglerad undervisningstid”
KD: ”Vi behöver rensa bland statliga krav”
MP: ”Kommuner ska ersättas för sitt ansvar att ta emot elever”
L: ”Behövs tydligare nationella ramar för finansieringen”
En utmanande tid väntar för skolledare som står i första linjen när politiska förslag ska genomföras.
– Det är slående hur många förslag som är på gång eller som redan är beslutade och ska implementeras. Jag är inte helt insatt i de skolpolitiska detaljfrågorna i den här valrörelsen, men det är naturligtvis utmanande för rektorer.
Maria Jarl pekar på hur viktigt det är att sätta sig in i det ansvar man har som skolledare.
– På rektorsutbildningen i Göteborg tittar vi på hur man ska tänka. Att förstå den lagstiftning som gäller, att kunna skilja på vad som är förslag från en utredning eller en proposition och så vidare. I grunden handlar det om att ha lite is i magen, inte springa på alla bollar samtidigt. Invänta beslut och sätta sig in i vad det innebär för den egna verksamheten. Har man inte kunskap själv så får man omge sig med personer som har det. Samarbete med andra i skolan är en nyckel, säger hon.
Förslag och konkreta åtgärder
Ordning och reda, vinster eller inte i skolan, mobiltelefoner, skärmtid och lovskolor är frågor som cirkulerar i debatten i politisk enighet eller oenighet. En del av dem har redan resulterat i olika förslag eller konkreta åtgärder. Liberalerna har historiskt varit det parti som haft skolan som huvudfråga och det parti som också haft det största förtroendet för sin skolpolitik hos de svenska väljarna, men i våras visade en undersökning från DN/Ipsos att Socialdemokraterna åtnjuter det största förtroendet i skolfrågor. I sommar har Liberalernas partiledare Simona Mohamsson jobbat hårt för att åter sätta fokus på skolan. I juli presenterades åtta nya vallöften för att minska stöket och öka studieron i svensk skola. Bland annat ett stopp för föräldrars veto mot elevstöd, återinförande av läxhjälp i RUT-avdraget samt ett helt skärmfritt låg- och mellanstadium.
– Jag lyssnade på Ekots partiledarutfrågning där hon försökte lyfta skolfrågorna men hon fick flest frågor om andra saker. De kämpar för att hålla sig kvar i riksdagen över huvud taget. Så det är nog inte lätt, säger Maria Jarl.
Högt på väljarnas dagordning
Det är bara några få veckor innan valet ska avgöras. Och faktum är att skola/utbildning ligger högt på väljarnas dagordning. På andra plats efter sjukvården enligt en Novus-undersökning i juni. Men det är ändå oklart om skolan i någon högre utsträckning kommer att lyftas i den politiska debatten i valrörelsen.
Skolledares situation fortsätter att fylla Maria Jarls vardag. För närvarande forskar hon om skolledares autonomi i forskningsprojektet ”Ledarskapets autonomi i svenska, finska och isländska kommuner och skolor”, ett projekt som är finansierat av Vetenskapsrådet. Det bygger på en enkät man genomfört tillsammans med Sveriges Skolledare om rektorers och biträdande rektors autonomi.
– Att vara rektor är ett komplext yrke. Vi har också sett att det finns ganska lite tidigare forskning kring svenska rektorers autonomi och vad den betyder. Nu tittar vi djupare på resultaten under hösten, säger Maria Jarl.
Hur regeringen ska utformas och exakt vilka reformer och förslag som faktiskt kommer att införas vet vi efter den 13 september.
Kanske.