Krönika: Äntligen pratar vi om det lärarutbildningen missar

Ibland har jag lust att stämma mitt före detta lärosäte för den undermåliga lärarutbildningen som jag fick. Under mina 4,5 år på lärarprogrammet så läste vi hyllmeter med läroplansteori och böcker om sociokulturellt lärande. Vi fick lära oss att vi ska hitta kunskapen tillsammans med eleverna och att alla barn är kompetenta av sin natur. Vi fick inte lära oss att undervisa, ni vet det där hantverket när man står inför en klass. Lärarutbildningen var utformad utifrån en socialkonstruktivistisk kunskapssyn, vilket gjorde att vi klev in i klassrummet med en syn på att vi ska söka kunskap tillsammans med eleverna.

Inte en enda lärare undervisade oss om, och i, kognitionsvetenskap. Hur lärare ska arbeta med att avlasta elevernas arbetsminne nämndes inte ens, än mindre hur man kan arbeta med minnesåterkallning och feedback i helklass. Vi fick inte lära oss explicit läsundervisning eller hur vi kan hjälpa elever med koncentrationen. Kognitionsvetenskap är inte ett nytt forskningsfält men det är nytt för många i skolans värld eftersom lärosätena inte undervisar i hur barns hjärnor fungerar vid inlärningssituationer.

”Jag hade haft bättre självförtroende som ny lärare”

Om jag hade fått förklarat för mig varför explicit undervisning och direct instruction är effektiva undervisningsmetoder och om jag fått lära mig hur man använder dem hade jag inte famlat i mörkret i så många år. Då hade mina elever lärt sig mer och jag hade haft bättre självförtroende som ny lärare.

Det finns tyvärr få böcker utgivna på svenska som vägleder lärare rätt i undervisningsdjungeln. Nu ser vi dock ett ljus i tunneln. Zach Groshells bok Just tell them har nyligen översatts och getts ut på svenska. I boken Visa, berätta, förklara förklarar han vad som kännetecknar effektiv undervisning. Han menar att vi inte ska undanhålla information från eleverna, utan vi ska ge dem den information de behöver tänka på och se till att de verkligen tänker. Helt enkelt undervisa om det eleverna behöver lära sig. Det låter så enkelt och självklart.

”Sker inte per automatik”

I boken försöker han sig på en definition av begreppet lärande. Han menar att när något lagras i långtidsminnet betyder det att vi har lärt oss det. En definition på lärande är alltså en förändring i långtidsminnet. Det betyder att om vi inte är noggranna med hur vi utformar och förmedlar information som vi vill placera i elevernas arbetsminne kommer den kognitiva belastningen bli för stor, och då kommer det inte ske någon förflyttning till långtidsminnet. Vi kan alltså inte anta att eleverna kan suga åt sig undervisningen av bara farten. Eleverna kommer att lära sig om de undervisas på ett sätt som gör att informationen flyttas från arbetsminne till långtidsminne, och det sker inte per automatik.

”Rektorer har ett jobb att göra”

Det är precis det här som alla lärarstudenter måste få lära sig under sin utbildning. För det är precis som Zach Groshell skriver. För att undervisningen ska bli effektiv måste den bygga på en förståelse för elevernas kognitiva förutsättningar och den måste utformas med hänsyn till hur hjärnan bearbetar och lagrar information. Vi vet att genomarbetade exempel med utförliga och explicita förklaringar stöder lärandet.

Rektorer har ett jobb att göra när det kommer till att ge lärare fortbildning i hur lärandet går till. Nu är kognitionsvetenskap på alla läppar och det är en himla tur. Nu kanske vi äntligen kan komma till insikt om vad som faktiskt kännetecknar bra undervisning.

Bättre sent än aldrig!

Linnea Lindquist, skolledare och fristående skoldebattör, skriver krönikor för Skolledaren.se.