Rektor på anpassad grundskola om att polisanmäla: ”Komplext”

LÄS ÄVEN: Rektorn har överklagat: ”Barnets bästa måste vägas in”

LÄS ÄVEN: Skolledare reagerar kraftigt efter tjänstefelsdomen: ”Katastrofalt”

Frågan om rektors skyldighet att från den 1 juli 2025 polisanmäla alla misstänka brott som begås av elever i samband med skolans verksamhet har vållat stor debatt. En debattnivå som höjdes kraftigt sedan en rektor i Västerbotten i oktober blev den första efter den nya lagen som dömdes för tjänstefel och fick dryga böter efter att ha underlåtit att polisanmäla våld och kränkningar från en elev mot en annan elev. 

Domen har väckt många frågor inom hela skolväsendet kring vad som egentligen gäller. I anpassad grundskola med elever som har intellektuell funktionsnedsättning gäller samma lagutrymme. Forskning och undersökningar visar också på en högre förekomst av hot och våld inom den anpassade skolan.

”Handlar om bristande impulskontroll”

Två av de skolor som Tina Nahkuri von Eichwald är rektor för är anpassade grundskolor.

– Det är komplext i och med att vi har en stor bredd inom elevgruppen. Det gör att även att det finns en hög variation på händelser, säger Tina Nahkuri von Eichwald.

Elever som följer kursplanen för den anpassade grundskolan läser ämnen som motsvarar grundskolans. Ämnesområden är till för elever som inte kan tillgodogöra sig utbildningen i enskilda ämnen.

– För att kunna bevisa ett brott krävs uppsåt men för vissa brott räcker det med oaktsamhet. Uppsåt saknas ju ofta för de som går inom ämnesområden i anpassad grundskola. Det handlar mer om bristande impulskontroll eller annat som är kopplat till diagnoser, säger Tina Nahkuri von Eichwald.

Direktkontakt med polisen

Det kan också finnas grader av uppsåt, menar hon. Tina Nahkuri von Eichwald har hittat en egen väg att tackla de situationer som uppstår. Hon har bland annat direktkontakt med den lokala polisen.

– Jag behöver inte ringa 114 14 först. Jag har ett nummer till vår lokala polis där vi kan ventilera om vi ska göra en polisanmälan eller inte. Jag tänker att det är viktigt att vi göra våra respektive jobb. Vi rektorer är inte poliser eller socialtjänstemän. Därför ska vi samarbeta. Jag tror också att det kan ha den fördelen att om polisen får kännedom om elever som har ett normbrytande eller gränsöverskridande beteende, då kan de bemöta dem på ett lågaffektivt sätt om det händer något utanför skolans område. Vi måste alltid skydda barnen, säger hon.

Ibland kan hon känna att jobbet krockar med hennes humanistiska livsinställning.

– Vi är en av de länder som sätter barn med intellektuella funktionshinder i fängelse. Jag hade gärna sett att det fanns en medelväg, kanske kan i och för sig rättspsykiatrisk vård vara en möjlighet. Men det är sådant som kan göra att det kan ta emot att polisanmäla. Ändå tycker jag att det är missriktat att tänka så. Det är bättre att vi vittnar om problematiken och inte döljer den. Det är också viktigt att komma ihåg att det finns två parter när ett brott begåtts. En drabbad part som också måste känna att det händer något. Som människa och rektor kan man ha motstridiga känslor inför åtgärder men de måste få samexistera, säger Tina Nahkuri von Eichwald.