Krönika: Gemensamt ansvar för eleverna är en framgångsfaktor

LÄS ÄVEN: Här slutar mer än en skolledare i veckan

Man kan komma med politiska hitte-på-lösningar. Flera stycken varje vecka, till och med. Som en bonus kan man kalla till flera presskonferenser dessutom. Eller så sätter man sig ner med forskare och pratar om vilka lösningar som faktiskt kan leda till riktig och varaktig förändring. Som man gjort i Göteborg, till exempel, i samverkan mellan universitet och verksamheterna. Arbetet hittills finns att läsa i två rapporter (notera att vassa och i vissa fall raljerande formuleringar är mina, inte rapportskrivarnas).

Vi har läst i media att utvecklingsarbetet på skolor i Göteborg tyvärr riskerar att saboteras av en pågående omorganisation, där mindre skolor slås ihop till större centrala skolområden. Det har lett till massavhopp, då många skolledare upplever att det pedagogiska ledarskapet går förlorat. Första kvartalet 2026 slutade en skolledare per vecka. Modellen man driver igenom går också stick i stäv med den statliga utredningen Rektor i fokus, som avråder från Göteborgs centraliserade lösning, för att i stället värna det nära pedagogiska ledarskapet.

”Elevernas lärande måste vara allas fokus”

För att återgå till rapporterna: Man har identifierat framgångsfaktorer i en uppdragssamverkan mellan Göteborgs stads grundskoleförvaltning och Göteborgs universitet. Utgångspunkterna är erfarenheter och resultat som genererats genom tidigare nätverkssamverkan mellan parterna. Ett antal framgångsfaktorer har identifierats, dels för det man redan åstadkommit, dels för det fortsatta arbetet.

Att ta ett gemensamt ansvar i en förvaltning är en faktor för framgång. Alla elever är våra elever, är den bärande tanken. Jag känner igen det framgångsrika förhållningssättet från min egen erfarenhet. Det ansvaret kan leda till ett ansvarstagande, ett gemensamt VI, som präglas av tillit och stödjande ledarskap.

Det innebär att stödfunktioner, alltså alla de som inte befinner sig i direkt kontakt med elever, det vill säga HR, controllers och andra administratörer, också arbetar för ökad resultatuppfyllelse. Elevernas lärande måste alltid vara allas fokus, inte att man ska fylla i statistik i rapportsystem ingen någonsin har haft nytta av. Däremot deltar alla på något sätt i det systematiska kvalitetsarbetet.

”Styrka när skolledare prioriterar utvecklingsarbete”

Skolledarna är direkt involverade i det pedagogiska utvecklingsarbetet, de står inte på sidlinjen. Det inbegriper strukturer för systematiska besök, observationer eller gemensam undervisningsanalys tillsammans med lärarna. Lärare, vilket också stöds i annan forskning) tycker att det är en styrka när skolledare prioriterar och deltar i utvecklingsarbetet, pekar ut en riktning och stödjer en kultur där elevernas lärande står i centrum.

Man behöver också engagera de som inte redan är involverade, som vårdnadshavare och fritids, elevhälsan och anpassad grundskola. I strukturellt missgynnade områden kan det behövas särskilda insatser, inte minst för att möjliggöra en större närvaro från skolledares sida.

Jag rekommenderar en läsning av rapporterna, som du kan be att få från Göteborgs stad; Delrapport uppdragssamverkan läsåret 24-25 och 251110 GU Rapport elevperspektivet.

För övrigt anser jag att det inte finns några som helst ursäkter för att införa No Excuses i svensk skola.