Forskaren: Rektorer är vana att hålla tillbaka sin egen roll

Emelie Johansson, universitetsadjunkt vid Institutionen för pedagogiska studier, Karlstads universitet, har genomfört en aktionsforskningsstudie tillsammans med 16 rektorer i en kommun. De har undersökt och utvecklat sitt sätt och sin förståelse för att leda utvecklingen när det gäller digitalisering och teknologi i förskolan.

– Det har varit en spännande process. Det var två grupper där man diskuterade och analyserade kring olika lärarhandlingar som man genomfört i verksamheten. Rektorer är vana att hålla tillbaka sin egen roll och i stället rikta blicken utåt, mot lärarnas praktik eller organisation. Nu får man se sin egen roll i organisationen och hur ens eget ledarskap inverkar på förändringsprocessen.

Emelie Johanssons roll har varit att följa och synliggöra processen, hålla i samtalen och utmana rektorerna med olika perspektiv.

Tre aspekter som är viktiga för förändring

I avhandlingen lyfter hon tre aspekter som är viktiga för förändring och för rektorers professionella lärande:

• Hur professionellt lärande kan organiseras för att möjliggöra praktikförändring.

– Det är viktigt att det skapas förutsättningar för att reflektera över och utvärdera sitt eget ledarskap. Och att inte ha för hög tilltro till kompetensutvecklingskurser och andra former av kurser som inte utgår från den speciella praktiken, säger hon.

• Hur en processorienterad förståelse av tid bidrar till historisk medvetenhet om teknologi och sociala praktiker.

– Man kan lära mycket av historien, i det här fallet om den teknologiska samhällsutvecklingen. Man kan få en större förståelse för arbetet framåt genom att reflektera över hur teknologi utvecklat sociala praktiker historiskt.

• Hur känslor fungerar som drivkraft i lärande, både i reflektion, utvärdering och kritisk granskning av det egna ledarskapet.

– Känslor spelar stor roll. I studien var det den nationella styrningen, via policy om digitalisering, som initierade aktionsforskningen. Det hade skapat oro och osäkerhet och var en av anledningarna till att man ville delta.

”Känslor påverkar professionellt lärande”

I slutet av aktionsforskningen kom plötsligt beskedet att regeringen skulle slopa digitaliseringen i förskolan. Man skulle gå från ”skärm till pärm” som dåvarande utbildningsminister Johan Pehrson (L) uttryckte saken.

– Förändringen kom som en överraskning och gjorde flera av deltagarna upprörda. De kände irritation och frustration över att politikerna inte verkade förstå hur man arbetar i förskolan. Man hade lagt både tid och pengar på digitaliseringen. Studien synliggör hur känslor inverkar i processer av professionellt lärande. Samtidigt blir det påtagligt att rektorer leder verksamheter under ständig förändring och att rektorer behöver kunna hantera sådana rörelser.

Emelie Johansson hoppas att det hon kommit fram till kommer att ha betydelse för skolledare och andra i skolans värld.

– Det kan vara att man ser hur professionellt lärande arrangeras. Kanske kan man undvika att lägga alltför mycket resurser på olika former av kompetensutveckling och kurser som inte leder till någon förändring i praktiken, säger Emelie Johansson.