Uppmaningen: Ge skolledarna tid att forska
Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande för Sveriges Skolledare, och Jeanette Kennerfalk, förskolerektor som sitter i Skolverkets professionsråd, efterfrågar bättre förutsättningar för skolledare att ägna sig åt praktiknära forskning – och en meriteringstrappa. Foto: Ola Westerberg/Christian Örnberg/Privat
Teman
Praktiknära forskning ska utveckla undervisningen, höja kunskapsresultaten och stärka skolans vetenskapliga grund.
Men har eller får skolledare tillräckliga förutsättningar för att kunna svara på frågan ”Hur?” när forskningens resultat ska bli verklighet?
Håkan Söderberg
hakan.soderberg@skolledaren.se
Publicerad: 2026-04-14 07:00
Tema: Praktiknära forskning
Den forskande skolledaren är viktig för verksamhetens utveckling och vetenskapliga grund, konstaterar flera röster i Skolledarens tema. Men hur ser möjligheterna ut? Läs också om hur du kan gå tillväga för att beforska den egna praktiken i vår tema om praktiknära forskning.
Här hittar du alla delar:
Därför behövs den forskande rektorn
Uppmaningen: Ge skolledarna tid att forska
Skolledarnas forskning ska göra skillnad i klassrummet
Forskaren: ”Rektorer är vana att hålla tillbaka sin egen roll”
Sedan hösten 2025 finns professionsprogrammet som ska erbjuda rektorer, lärare och förskollärare en strukturerad kompetensutveckling under yrkeslivet. Men i det saknas en bit när det gäller skolledare – en meriteringstrappa för rektorer.
– Vi är mycket angelägna att få till en sådan. En tydlig meriteringstrappa för rektorer samt möjligheter att beforska den egna yrkespraktiken. Att i slutänden kunna läsa till en master i skolledarkunskap där rektorer får sin erfarenhet och kompetens erkänd, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande för Sveriges Skolledare.
Skolledare ska också ha rätt till tid för kompetensutveckling. Skolverket har angett att rektorer ska kunna avsätta cirka 20 procent av arbetstiden för studier i rektorsprogrammet.
– Men vi får alltför många oroande signaler runt om i landet att huvudmännen inte ger tillräcklig tid. Tid är en förutsättning för skolledare att fördjupa och bredda sin kompetens på olika nivåer. Det här är något som skolhuvudmännen borde bli bättre på, säger hon.
Meriteringstrappa för rektorer
Jeanette Kennerfalk är rektor i Kalmar och en av tre rektorsrepresentanter i Skolverkets professionsråd som ska bistå i utvecklingen av det nationella professionsprogrammet. I övrigt består rådet av förskollärare och lärare, företrädare för huvudmän, universitet och högskolor och för Skolverket. I rådet jobbar Jeanette Kennerfalk bland annat just för att rektorerna ska få en egen meriteringstrappa. Hon funderar över den omfattande reformagenda som väntar skolan de närmaste åren.
– I slutänden är det alltid skolledare som ska sköta ”huret”. Vi ska vara både motor och möjliggörare. Det finns onekligen utmaningar för hur det ska kunna ske, säger hon.
Hon pekar på att det också handlar om en större fråga.
– Skolan är en förutsättning för det demokratiska samhället och friheten, från förskolan och hela vägen upp. Jag tänker också på Marie-Hélène Ahnborgs utredning ”Rektor i fokus” som behandlar rektorernas pedagogiska ledarskap, där det finns mycket att hämta för att få det att fungera, säger Jeanette Kennerfalk.