Ledare: Den hårdnande debatten försvårar skolans uppdrag

Denna ledare publicerades i Skolledaren nr 6 2026. 

Drygt en vecka har gått sedan riksdags- och kommunalvalet. Just nu pågår arbetet med regeringsbildningen, men vi har ett slutfacit på valrörelsen och vilka frågor som fått mest uppmärksamhet. Ett perspektiv som lyftes fram av några röster, men som inte alls fick den uppmärksamhet som det förtjänade enligt mig, var att villkoren för vårt demokratiska samtal hårdnar. Vi hör det från journalister som ifrågasätts när de gör sitt viktiga jobb och vi hör det från offentliga tjänstemän vars oförvitlighet ifrågasätts. Det gör mig rädd på riktigt. 

Inom skolan har vi alltid arbetat med värdegrundsfrågor. Att fostra toleranta, demokratiska och empatiska medborgare är en av våra absolut viktigaste uppgifter. Det är inte alltid vi kommer hela vägen fram såklart. Antalet konfliktytor mellan elever och elevgrupper kan vara många och skiftande över tid beroende på vad som händer i det omgivande samhället. Men jag har ändå alltid trott att vi har haft tiden på vår sida.

”Underminerar Sverige”

Nu känner jag mig mer osäker. När Forum för levande historia undersöker elevers attityder så visar det sig att toleransen mot kamrater som bedöms avvika från normen sjunkit. Från höga värden, ska sägas. Skolledare har länge tagit frågan om allas lika värde på största allvar och det har också gett resultat. Men nu verkar skolans arbete inte längre räcka till. Och det beror med stor sannolikhet på att något har hänt i det omgivande samhället. Den hårdnande samhällsdebatten och de växande klyftorna utanför skolans väggar försvårar vårt uppdrag.

Om vuxna inte håller sig för goda för att sprida osakligheter, lögner och trakasserier via sina kanaler så är det klart att det påverkar ungdomarna. Sverige har länge stuckit ut med våra toleranta värderingar. Något som jag faktiskt tror varit ett resultat av vårt målmedvetna arbete inom skolan. Även fackförbunden har bidragit genom vårt arbete mot diskriminering och för öppenhet och saklighet på arbetsplatser. Och nu utmanas vi. Förstår de här populistiska debattörerna vad det är de håller på att rasera?

Jag skulle säga att de håller på att underminera grunden för det som verkligen gör Sverige till Sverige. Om ni, som jag, brinner för alla elevers rätt till en god skolgång och facklig solidaritet, är värderingsskiftet hos de unga en varningsklocka. 

”Tolerans är inget passivt tillstånd”

Kanhända är det denna utveckling som också ligger bakom fruktansvärda händelser som den på Brinellskolan i Fagersta. Den visar att det inte räcker med hårdare säkerhetsåtgärder samtidigt som man drar ner på resurserna till fritidssektorn, socialtjänsten och BUP. För att inte tala om elevhälsan. Tolerans är inget passivt tillstånd, det är ett aktivt arbete som kräver resurser, tid och professionell handlingsfrihet.

Vi har som sagt precis genomfört ett val. Men jag tror kanske att vi står inför ett annat. Det om vilket samhälle vi vill ha och vad som ska prägla relationerna mellan oss som ingår i det. Det är ingen tvekan om var jag står. Och så länge jag är förbundsordförande kommer även Sveriges Skolledare att stå starkt i åsikten om att vi ska ha ett skolsystem där demokrati, mänskliga rättigheter och barnets bästa är självklara ledstjärnor. Låt oss hoppas att skolan inte blir en isolerad ö utan att arbetet för en öppen, trygg och tolerant miljö omfattar alla samhällssektorer. Det är i alla fall det jag skulle rösta för.