Krönika: Vi måste söka lösningar på flera fronter efter Pisa

LÄS ÄVEN: Skärmpandemi och nationellt nödläge – debatten efter Pisa

LÄS ÄVEN: Rektorn efter Pisa: Inte lyckats möta förändringen hos eleverna

Vi var många skolledare som höll andan när resultaten för Pisa 2025 skulle presenteras. Under de senaste åren har läskris och funktionella analfabeter varit ord på allas läppar. När resultaten till slut presenterades fick jag en klump i magen. Sverige har de sämsta resultaten som någonsin uppmätts sedan vi började delta i Pisa. Var tredje elev har så dålig läsförståelse på våren i årskurs nio att de inte förstår en enkel nyhetsartikel. De är med andra ord funktionella analfabeter. Bland flickorna är det 24 procent som inte når upp till godtagbar nivå och bland pojkarna är det 38 procent. Bland elever som är födda i Sverige men med utländsk bakgrund är det hälften som inte kan läsa på grundläggande nivå på våren i årskurs nio.

Vi försämrar oss med 21 poäng i läsförståelse medan snittet i OECD är 15 poäng vilket gör att vi är bland de sämsta i klassen. Om man ska översätta poängen till skolårs inlärning tappar svenska elever cirka ett skolårs inlärning.

”Manar till eftertanke kring undervisningen”

Vi ser även en försämring i matematik där en tredjedel av eleverna inte når upp till en godtagbar kunskapsnivå. Det betyder att eleverna inte är rustade för gymnasiet när de lämnar grundskolan.

Resultaten manar till eftertanke kring undervisningen och föräldrarnas ansvar för att eleverna inte spenderar all sin lediga tid på sociala medier. 

Jag har noterat att det finns de som gläds åt att gapet mellan elever som har starka respektive svaga hemresurser minskar. Tyvärr beror det på att elever med starka hemresurser har försämrat sina resultat. Det är alltså inte så att det går bättre för elever med svaga hemresurser. Den bristande likvärdigheten är fortfarande en av skolans ödesfrågor och Sverige är fortfarande ett av de länder inom OECD som har de största klyftorna mellan elevgrupper och där elevernas socioekonomiska status påverkar skolresultaten allra mest.

”Verkligheten är mycket mer komplex”

Det gör inte situationen mindre allvarlig men för att sätta Pisa-raset i ett större sammanhang är det viktigt att titta på hur det går för andra länder. Såväl Norge, Danmark och många andra länder försämrar sina resultat. Kunskapskollapsen är inte en isolerad företeelse i Sverige.

Det tog bara några minuter efter att resultaten hade presenterats så var politikernas förenklade talepunkter i full gång. Liberalerna lanserade ordet skärmpandemi för att förklara Pisa-raset. Socialdemokraterna och Centerpartiet skyllde på regeringen och menade att de är skyldiga för resultatet. Som en vän av ordning vill jag påpeka att det inte finns en enskild förklaring till försämrade kunskaper. 

Tänk vad enkelt det hade varit om det fanns en orsak. Verkligheten är mycket mer komplex än vad politikerna vill få det att låta som.

”Måste kunna hålla två tankar i huvudet”

Självklart har barns ökade användning av skärmar och sociala medier påverkat. Den progressiva kunskapssynen som genomsyrar undervisningen har sannolikt också haft en inverkan på resultaten, förekomsten av akademiskt stöd i hemmet likaså. För att förstå problemet måste man kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt och för att vända trenden måste man söka lösningar på flera fronter. De nya läro- och kursplanerna kommer att göra skillnad på lång sikt. Vi har fått ökade befogenheter när det kommer till trygghet och studiero och stödsystemen reformeras i detta nu.

I väntan på att reformerna ska träda i kraft bör vi skolledare rikta skolutvecklingsarbetet mot undervisning på kognitionsvetenskaplig grund, det vill säga evidensbaserad undervisning. Vi behöver skapa en allians med föräldrarna för att minska elevernas närvaro på sociala medier samtidigt som vi säkerställer att eleverna får det stöd de så desperat behöver i både läsning och matematik.

Vi kan inte förändra gårdagens Pisa-resultat men vi kan säkerställa att Pisa 2029 blir ett rejält kunskapslyft.